Alkohol
25 Feb 2006 kl 22.01 - Eva Malm - Evas pladder, Minnenas kavalkad
Jo.
Det var ju det här med alkohol.
Numera dricker jag väldigt lite, men under min vilda period som singel spottade jag verkligen inte i glaset.
Hur kommer det sig?
Har det med uppväxt och gener att göra?
Uppväxt, ja visst.
Med en alkoholiserad styvfar som drack sig mer eller mindre redlös varje helg, så har jag ju inte direkt vuxit upp i ett spritfritt hem.
Men präglas man av sin uppväxt på det sättet?
Jag drack inte en enda droppe alkohol förrän jag fyllt 18 år, jag minns min första fylla, eller om det var den andra kanske så oerhört väl. Vi var på Flustret och bestämde oss för att vi skulle dricka, så vi köpte en flaska vin att dela på.
Under stort fnitter och ståhej blev vi väl lite onyktra, vi eller jag i alla fall, spelade mer full än vad jag var.
Varför?
För att verka mer världsvan än vad jag var kanske?
Hur som helst, jag var tillsammans med exet och spelade lilla frun under ett antal år, då drack jag inte speciellt mycket.
Men när jag väl drack så var det när han av olika anledningar inte var med.
Varför?
För att han inte gillade mig när jag var onykter kanske?
Sen tog det slut och jag var singel.
Supande varje helg, skoj och stim.
Varför sprit var en sån väldigt stor del i vårat festliv vet jag inte, osäkerhet spelade nog en stor del i det hela tror jag.
Vad jag däremot vet är att jag inte kan hantera sprit på ett vettigt sätt, om nu någon kan det.
Det klart att jag kan ta ett glas vin eller två utan att behöva dricka upp hela flaskan men när jag festar har jag inte så bra koll på när det är dags att sluta.
Kommentarer
Det finns inga kommentarer ännu, bli först med att lämna en!
Lämna en kommentar