Snubben med glasögat
5 Mar 2006 kl 23.52 - Eva Malm - Minnenas kavalkad
Det var min mammas man det.
Alltså hennes förra man, min såkallade styvpappa.
Han jobbade på bygge och fick en stålgrej av något slag rakt in i ögat. Det hade varit någonting i vägen för den så den var spänd som en sträng tills det släppte och tjongade in i hans öga.
Han hann inte ens blinka för ögonlocket var helt oskadat däremot var hans öga helt pajjat.
Ambulansen kom och hämtade honom på arbetsplatsen i Upplands Väsby och körde honom på hans egen begäran till Akademiska sjukhuset istället för något sjukhus närmare olycksplatsen.
Mamma, jag och syrran var uppe på akuten och kollade läget. Då skulle han iväg någonstans för att göra någon koll av något slag. Mamma som arbetade inom vården ville väl vara behjälplig och grabbade tag i rullbåren och hjälper till att dra iväg honom. Han spyr som en hund rakt ut från sängen mot mamma. Hon tar en handduk och torkar av sig som inget har hänt.
Sen när vi står ute vid busshållsplatsen och väntar på färd hemåt tittade hon ner på kjolen och där sitter lite spya. Nice.
Läkarna hoppades att de skulle kunna rädda ögat och ordinerade diverse olika saker för att lyckas med räddningen. Bland annat skulle han droppa i något i ögat några gånger om dagen.
Jag försökte alltid hålla mig undan de tider jag visste att det skulle ske för annars blev det en aktivitet jag fick hjälpa till med. Och det var så j-a äckligt. Usch.
Kommentarer
Det finns inga kommentarer ännu, bli först med att lämna en!
Lämna en kommentar