Äntligen hemma
5 Okt 2006 kl 19.05 - Eva Malm - Vänner
Jag ringde farfar innan jag kom hem och bad honom förbereda Selma på att jag skulle vara hemma idag när de kom hem.
Det skulle han göra, och det var med spänd förväntan jag väntade på de strax efter tre idag.
Jag hörde när de kom genom porten för jag var i sovrummet och plockade undan lite grejer. Selma var så gullig när hon kom och gick i portalen och stannade till för att fråga farfar var det var för cykel som stod parkerad mot väggen.
Hon hade en bekymmersrynka mellan ögonen när hon tittade på den, sen styrde hon med bestämda steg mot portdörren.
Direkt när de öppnade ytterdörren hörde jag hur hon ropar:
"Mamma!"
Jag svarar och så möts vi i dörröppningen till köket, hon lutar sig framåt med bägge armarna stelt nedför kroppen.
Jag kramar om henne och det känns så himla härligt att äntligen få se henne igen!
Farfar och jag kan knappt prata för hon har så mycket saker att visa mig och hon blir rätt exalterad och högljudd.
När farmor kommer är det halvt kaos här hemma, men det löser sig när de ska gå hem. Selma visste inte hur snabbt hon skulle bli av med farfar och farmor så hon löste det genom att putta på lite på de för att hjälpa till att få ut de.
Sen lagar vi mat tillsammans, hon hjälper till när jag steker pannkaka. Vispar lite i smeten och häller upp i pannan, plus att hon provsmakar såklart.
Hon råkade komma åt pannan lite, så hon blev lite ledsen men det gick fort över. Hon var för intresserad av det vi höll på med för att hinna med att gråta en längre stund.
Roffe kom hem och vi käkade middag tillsammans, det var helt underbart att få känna sig lite normal för en gångs skull.
Kommentarer
Det finns inga kommentarer ännu, bli först med att lämna en!
Lämna en kommentar