Rensa luften
8 Nov 2007 kl 18.02 - Eva Malm - Jobbrelaterat
Så nu har jag gått och tänkt och tänkt hur det gick som det gick.
Efter att förstemannen frågade mig hur jag ställde mig till det hela så tänkte jag säga till chefen om det kom upp något om det hela så var det inte jag som var som hade tagit upp det.
Nu ångrar jag mig som fan att jag inte sa något.
Det blev liksom aldrig rätt tillfälle.
Så jag skickade ett sms till henne imorse och frågade om hon hade tid efter jag slutat och hon börjat så jag fick prata lite med henne.
Vad vi kom fram till var ju att hon tyckte att han hade gjort fel som tog upp sin chefsposition, jag var mer tveksam eftersom det var ett skämt. Men förstemannen insisterade på att det var fel av honom. Så gör man INTE.
Han hade iallafall varit uppe hos högsta chefen i över en timme och snackat och då blev jag lite nervös, tänk om han skulle bli av med jobbet för att han hade varit full och sagt något olämpligt?
Efter att ha snackat en hel del så kom jag fram till att jag nog behövde rensa luften med gruppchefen så jag tog mig en liten promenad ut på lagret där han var.
Han såg mig komma och förstod antagligen vad jag skulle prata om.
Jag frågade om han hade tid och sa att jag blivit uppringd igår kväll.
Han visste det och visste även om vad jag hade sagt.
Han kom däremot inte ihåg att han hade sagt som han hade sagt. Och hade svårt att förstå varför han skulle ha sagt så.
Och när han dessutom fick veta av höga chefen att han sagt så till mig förstod han ingenting.
Jag sa att det ju var ett skämt, vi var fulla bägge två och jag sket ju i att han hade sagt så till mig.
Sen blev det nog lite pinsamt för honom för att jag började ju prata om tafset och att jag trodde att det var det ryktena handlade om.
Så jag förstod att han inte kom ihåg det heller, och det stämde mycket riktigt.
Men jag skämtade till det och sa att han troligen gillade det han kände eftersom han inte slutade och gjorde det om och om igen. haha
Sen hade höga chefen fått fel information av folket som snackade, enligt de hade gruppchefen suttit mittemot mig och tagit på mitt lår när han sa så,
Men vi stod i kön för att ta ut våra jackor och han tafsade på min rumpa.
Och angående att han hade varit sur och tillbakadragen berodde det på att det var mycket just nu och han hade fullt upp. Om det hade varit så att han hade varit fundersam på var jag stod så hade han gått och frågat mig. Och det var ju bra, eftersom jag undrade om han hade gått omkring och undrat om det var jag som spred ryktena.
Men det skulle vara intressant att veta hur snacket gått där ute, och hur det kommer sig att andra personer som inte ens fanns på plats blev inblandade. Men det lär jag ju aldrig få veta. Det enda jag vet är att snacket går som fan på jobbet.
Alla vet allt om alla och det man inte vet det hittar man på.
Vi har nu rensat luften och vet var vi står i frågan.
Vi är helt överens om att det som hänt är helt obetydligt.
Och vi är lika goda vänner som förr.
Det roliga är att även fast vi stod i ett rum längst bort i lokalen så hade vi ögonen på oss hela tiden.
Det verkar nog konstigt att vi stod och snackade och pratade som fan, samma dag som han var uppkallad till högsta chefen,
För jag har extremt svårt att tro att det har undgått någon av skvallerbyttorna på jobbet.
Kommentarer
Det finns inga kommentarer ännu, bli först med att lämna en!
Lämna en kommentar