Satkärring
8 Maj 2010 kl 07.36 - Eva Malm - Familjen/Släkten/Barnen
"Just en sån känner jag mig ibland som när jag ska hämta Selma på dagis.
Eftersom hon inte direkt är den snabbaste på dagis får jag alltid stå och vänta så jäkla länge på henne och det hatar jag.
Först ska hon ut från Delfinen och sen ska hon helst på toa eftersom hon alltid är extremt kissnödig när jag kommer.
Idag t ex satt hon på toa och sjöng i ja säg 5 minuter.
"mamMa Mia, elle go agaj. Mamma mia elle go agaj." Och om oj om igen.
Där började jag bli irriterad.
Sen ska kläderna på och det tar ju sin tid också, och då har mitt tjatande gått igång känner jag. Andra föräldrar som kommer och hämtar vid samma tid måste ju tycka att jag är hur otrevlig som helst."
Det här skrev jag i februari och jag har en förhoppning att det kommer se annorlunda ut när jag gått klart min föräldrarutbildning, att jag har fått verktyg att hantera det med, som det så fint heter. 
Har ju varit på en lektion nu och då handlade det om hur man hanterar det här med syskon och positiv förstärkning. Kan ju även tillämpas på alla slags relationer där det är fler än ett barn.
Vi fick en läxa med oss hem och det handlade om att ge våra barn beröm.
Jag kom i en liten diskussion med handledarna där för jag hävdar att jag berömmer Selma jättemycket hela tiden.
Vi skulle ta ett exempel där vi gav beröm varje dag. Jag kom inte på något för att det är ju olika saker varje dag.
Som en person som gav sin dotter beröm för hon städade sitt rum självmant, jag tyckte det var ett halvdant exempel för det är ju inget som hon gjorde varje dag.
Jag har ju också flertalet exempel på saker som Selma gör ibland men jag letade efter det där som hon gör varje dag.
Jag menar alltså att jag berömmer henne men inte för en specifik sak.
Men då menade de på att jag helt säkert gjorde så men jag kanske skulle hitta andra saker och berömma henne för.
Så det håller jag på med nu, att aktivit tänka på hur jag beter mig mot henne.
Och det mina vänner, kan vara lite jobbigt att se sig själv i fokus hela tiden. För jag är fan inte trevlig att ha att göra med alla gånger ska ni veta.
Fy fan.
Gnälligare och otrevligare person kan man ju leta efter om man vill, men det blir inte lätt kan jag säga.
Jag kämpar på.
Lektion nummer två som jag tyvärr missade har detta som uppgift:
Introduktion
Syftet med denna lektion är att ytterligare utveckla och förstärka positivt beteende genom att ge tydliga uppmaningar och att berömma i direkt anslutning till att barnet följer uppmaningen. Genom den här strategin kan föräldrar bryta mönster med otydlighet, mångordiga förklaringar, tjat, vädjanden och hotelser.
Sammanfattning av strategin:
Om man vill att ens barn ska följa tillsägelser bör de:
Ges på ett tydligt och kortfattat sätt
Ges med neutralt röstläge
Följas av beröm så snart tillsägelsen följts
Det är något som jag verkligen verkligen behöver jobba på, för det är jag skitdålig på att få till.
Något som är ganska vanligt i vårt hem är att jag ber Selma göra något och jag tror att hon gör det. Som tex gå och borsta tänderna, något man gör varje varje dag. Följer jag inte med henne in i badrummet och ser till att hon börjar så kan vad som helst hända egentligen.
Grejen är den att jag tror jag lever i någon slags förhoppning att hon alltid ska göra det jag säger till om, och går iväg och gör något annat själv. Sen efter ett tag så går jag in i badrummet och hittar henne i färd med att göra något helt annat.
Och jag blir arg.
Så blir hon arg och så går vi igång.
Klassiskt.
Men det ska brytas. Hoppas jag.
Kommentarer
Det finns inga kommentarer ännu, bli först med att lämna en!
Lämna en kommentar